Det Teologiske Fakultet > Studenterinformation > Svenske studerende > Studiernas uppbyggnad

Studiernas upbyggnad och ämnen

De teologiska studierna består av en så kallad bachelorutbildning på tre år och en kandidatutbildning (inte att forväxla med en svensk kandidatexamen) på två år. Då det är nödvändigt - och det är det i regel - tilkommer ett års undervisning i latin och grekiska.
Latin och grekiska läses integrerat under de två första studieåren, så bachelorutbildningen löper i praktiken över fyra år.

På bachelorutbildningen undervisas du i teologins huvudämnen och grundproblem, och du lär dig ämnets grundläggande arbetsformer. Kandidatutbildningen fördjupar den insikt och de färdigheter du har erhållit på bachelorutbildningen. På både bachelor - och kandidatutbildningen finns det stora möjligheter att arbeta självständigt eller tilsammans med andre studenter, allt efter vad som passar dig. Undervisningen bedrivs framförallt i små grupper där det ges möjligheter till hög grad av delaktighet från studenterna. I några ämnen bedrivs undervisningen som föreläsningar i större grupper.

Studiernas ämnen

Det gamla Testamentet

Innan studierna av Det Gamla Testamentet hålls undervisning i hebreiska, så att texterna kan läsas på originalspråk. Det Gamla Testamentets Exeges (ordet kommer från grekiskan och betyder "utttolkning") ägnar sig åt den gammaltestamentliga litteraturen och teologin härunder de olika skrifternas tillblivelse och bakgrund i mellanöstern och deb grekisk-romerska världen. Dessutom studeras de gammaltestamentliga skrifternas betydelse och användning i den aktika judendomen, varur den äldre kristendomen uppstod. En integrerad del av undervisninfen är studierna kring ämnets vetenskapsteoretiska och metodiska problemställningar.

Det Nya testamentet

Det Nya Testamentets Exeges (ordet kommer från grekiskan och betyder "uttolkning") ägnar sig åt de nytestamentliga skrifterna på grekiska och siktar mot at främja en forståelse för dem utifrån deras egna litteräre, historiska och teologiska förutsättningar. Exegesen företas med kontinuerliga hänsynstaganden till moderna metodbegrundanden och tolkningsteorier, såsom olika historiska, socialvetenskapliga samt text- och litteraturvetenskapliga metoder. Arbetet med texten bildar grunden för översättning och tolkning.

Kyrko- och teologihistoria

Kyrko- och teologihistoria ägnar sig åt kristendomens historia från forntiden till nutiden och omfattar allt som är av betydelse för kristendomens historiska utbredning och skiftande uttrycksformer. Särskild vikt läggs vid det egentliga bildandet av kyrkor vars historia, teologi och institutioner studeras i relation till den allmänna civilisationshistorien. Dussutom introdiceras du för kyrko- og teologihistorieämnets utveckling från antiken till nutiden samt för historievetenskapens hermeneutik och dess grundläggande metoder.

Dogmatik med Ekumenisk Teologi

Dogmatiken behandlar den kristna traditionen med syftet att ge en sammanhängande fremställning av den kristna tron. Ämnet har både en historisk och en systematisk demension. Dogmatiken frågar sig vad som tidligare har tänkts om trons innehåll under skiftande kulturella, religiösa och politiska villkor, och vad man idag kan tänke om detta innehåll. De dogmatiska studierna förhåller sig således till frågan om kristendomens giltighet och sanning samt till de metodiska och teoretiska premisserna för dogmatisk-teologisk arbete. I ämnet ingår också religionernas teologi samt studiet av samtidens religiösa och kulturella pluralism som horisont för den kristna tolkningen.

Etik och Religionsfilosofi

Etiken behandlar samtidens moraliska praxis ur ett teologiskt och filosofiskt perspektiv. Studierna omfattar dels frågorna om etikens grunder och gränser, dels konkreta etiska problem i samband med t.ex. mellanmänskliga relationer, politik. ekonomi, ekologi och bioteknik. Religionsfilosofin gar till uppgift att behandla den verklighetstolkning som kommer til uttryck i kristendomen och i religionerna mer generellt. Centrala teman är religionsbegreppet, gudsbegreppet, det ondas problem, förhållandet mellan tro och vetande samt frågon om religionens giltighet och sanning.

Praktisk Teologi

Den praktiska teologin utforskar kristendomens kommunikationsformer inom gudtjänst, förkunnelse, undervisning, själavård och forsamlingsliv. Ämnet omfattar förutom historiska och systematiska strömningar även metoder och teorier från t.ex. socialvetenskap, psykologi, språkvetenskap och semiotik.

Tillvalsämnen

På bachelorutbildningen löper ett tillvalsämne över ett kvartal och på kandidatutbildningen över ett halvår. Här finns möjlighet att studera ett självvalt teologisk relevant ämne, antingen på fakulteten, på en annan fakultet eller vid ett annat universitet. Alla studenter uppmanas att studera en eller två terminer utomlands, och fakulteten har goda samarbetsavtal med en rad utländska universitet från Norgen över Tyskland till Tanzania.